Från livets minsta beståndsdelar till Arktis djupa hav
Havets resurser, framtidens mat och Life Science: lär dig mer om forskning för framtiden
Materialet är framtaget av
ELEVINSTRUKTION
SE PÅ FILMEN/LÄS ARTIKELN
Titta på materialet och ta gärna anteckningar under tiden.
DISKUTERA MED DIN GRUPP
Diskutera gemensamt svaren på frågorna nedan. Alla i gruppen antecknar svaren i varsitt individuellt dokument, som tas med till presentationen i slutet av lektionen.
1. Beskriv problemområdet som tas upp i materialet.
2. Hur bidrar forskningen till klimat/hållbarhet?
3. Kan ämnet kopplas till global jämlikhet?
4. Vem står bakom materialet? Tycker ni att de ger en realistisk bild eller överdriver/underdriver de möjligheterna eller riskerna? Varför i så fall, tror ni?
5. Anteckna något ni tycker är extra intressant/skrämmande/inspirerande, som ni vill lyfta i klassen.
PRESENTATION
Presentera vad ni kommit fram till.
Tips! Ta del av projektidéer för gymnasiearbetet! Scrolla ner för att komma till projektförslagen.
MATERIAL
Havet – en oupptäckt resurs
Stora delar av havet ligger ännu outforskat, och många av platserna är svåra att nå. Klimatförändringarna märks allt tydligare i jordens polarområden, och även på dessa avlägsna platser är forskarna aktiva i att försöka ta reda på vad för följder förändringarna får. I tvärvetenskapliga forskningsprojekt mäter forskarna allt från hur små mikroskopiska plankton påverkas av klimatförändringarna, till hur havsströmmar och isavsmältning påverkar vårt klimat. Nyligen pågick en expedition i Arktis under ett helt år, och forskarna var då infrusna i isen ombord på en båt. Hör mer om hur man förbereder sig för en väldigt lång polarexpedition här
Framtidens mat
En av de stora utmaningarna för klimatet är vår matproduktion, ett problem som kommer att öka i takt med att jordens befolkning växer. Det finns dock en enorm resurs i havet med stora, outnyttjade ytor för odling av mat. Kan arter såsom sjöpung, sjögurka och sockertång bli en del av vårt nordiska kök, och kan vi samtidigt minska vårt ekologiska fotavtryck vid odlingen? Det är några av de frågor forskarna försöker att ta reda på.
Life science
Forskningsområdet life science är växande inom Sverige och i världen, och det dyker hela tiden upp nya forskningsfrågor. Life science är studier av allt biologiskt liv, och kunskaper om livets minsta beståndsdelar är viktigare än någonsin. Forskningen bidrar bland annat till att kunna tackla nya sjukdomar och hitta nya botemedel och behandlingar. Hos oss bedrivs forskning om hur proteiners strukturer påverkar deras funktioner, vilket är viktigt när till exempel nya läkemedel ska tas fram. I denna forskning används den avancerade metoden seriell kristallografi. Forskningen kräver en speciell utrustning och forskarna har själva varit med och utvecklat dessa nya metoder.
Läs mer om forskningen inom life science och proteinstrukturer.
EXTRAMATERIAL
Finns det mikroskopiskt liv på Mars?
Geovetaren Andreas Johnsson berättar
Hur mycket syre producerar alger?
Biologen Angela Wulff berättar
Från livets minsta beståndsdelar till Arktis djupa hav
Vid Göteborgs universitet bedrivs naturvetenskapliga forskning inom ett stort antal områden, från djupa hav till rymdens oändlighet. Forskarna arbetar med allt från att ta reda på hur något fungerar från grunden till att utveckla ny teknologi och nya metoder, för att bättre förstå hur vår värld fungerar. Gemensamt för alla forskningsområden är att det behövs personer som är duktiga i ämnen som kemi, fysik, matematik och biologi för att föra forskningen framåt. Här beskrivs några av de många forskningsområden som finns hos oss.
Hur är det att studera naturvetenskap?
FÖRSLAG PÅ GYMNASIEARBETE
Att odla mat i rymden
Ett liv på Mars skulle innebära att vi behöver odla vår egen föda. Men även långdistansresor i rymden ställer till det med leverans av mat. Gör ett experiment där du odlar växter utifrån olika förhållanden som kan efterlikna en rymdstation eller Mars.
Projektidé biologi
Odla egna alger
Försök få tag på alger i form av cyanobakterier. Testa att odla prov i olika pH, saltnivåer, temperaturer osv. Du kan mäta OD (optical density), vilket är ett mått på koncentrationen av biomassan i provet, med en spektrofotometer om du har tillgång till det på din skola. Du kan också plocka alger och plantera.
Projektidé biologi
Undersök isens egenskaper
Varje år inträffar olyckor där skridskoåkare eller fiskare går igenom isen pga bristande kunskap om hur isens tillväxt och bärighet fungerar och fysiken bakom. Frys is från olika sjöar eller vattendrag och undersök dess egenskaper.
Projektidé biologi och fysik
Återvinn protein
För dig som har en spektrofotometer och ev en lite större centrifug på skolan: Samla in och undersök halten protein i några proteinrika källor, t ex ovomucin som förekommer i äggvita. Undersök och prova olika metoder för att utvinna olika typer av proteiner, t ex utsaltningsmetoden.