Från livets minsta beståndsdelar till Arktis djupa hav

Mål

Kunna beskriva och exemplifiera ett aktuellt forskningsområde kopplat till hållbar utveckling.

Tidsåtgång

1 lektion, alternativt materialet som en förberedande läxa. 

Upplägg/Metod

Input - diskussion - presentation

Kurser, koppling centralt innehåll

Biologi 1: Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald. Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta

Biologi 2: Cell- och molekylärbiologi. Organismens funktion. Biologins karaktär och arbetsmetoder

Bioteknik: Experimentellt arbete inom bioteknik inklusive genteknik. Biotekniska inklusive gentekniska verktyg och metoder samt deras användning inom industri, jordbruk, medicin och forskning

Dela in eleverna i grupper. I materialet finns tre teman: Havet – en oupptäckt resurs (2,30 min), Framtidens mat (4 min) och Life science (artikel). Tilldela varje grupp ett ämne, alternativt låt hela klassen ta del av alla tre forskningsexempel.

Låt eleverna titta på materialet för att sedan diskutera tillhörande frågor.

1. Beskriv problemområdet som tas upp i materialet.

2. Hur bidrar forskningen till klimat/hållbarhet?

3. Kan ämnet kopplas till global jämlikhet?

4. Vem står bakom materialet? Tycker ni att de ger en realistisk bild eller överdriver/underdriver de möjligheterna eller riskerna? Varför i så fall, tror ni?

5. Anteckna något ni tycker är extra intressant/skrämmande/inspirerande, som ni vill lyfta i klassen.

Avsluta med att låta varje grupp sammanfatta och presentera för resten av klassen. 

Havet – en oupptäckt resurs

Stora delar av havet ligger ännu outforskat, och många av platserna är svåra att nå. Klimatförändringarna märks allt tydligare i jordens polarområden, och även på dessa avlägsna platser är forskarna aktiva i att försöka ta reda på vad för följder förändringarna får. I tvärvetenskapliga forskningsprojekt mäter forskarna allt från hur små mikroskopiska plankton påverkas av klimatförändringarna, till hur havsströmmar och isavsmältning påverkar vårt klimat. Nyligen pågick en expedition i Arktis under ett helt år, och forskarna var då infrusna i isen ombord på en båt. Hör mer om hur man förbereder sig för en väldigt lång polarexpedition här 

Framtidens mat

En av de stora utmaningarna för klimatet är vår matproduktion, ett problem som kommer att öka i takt med att jordens befolkning växer. Det finns dock en enorm resurs i havet med stora, outnyttjade ytor för odling av mat. Kan arter såsom sjöpung, sjögurka och sockertång bli en del av vårt nordiska kök, och kan vi samtidigt minska vårt ekologiska fotavtryck vid odlingen? Det är några av de frågor forskarna försöker att ta reda på.

Hör mer om hållbar odling av mat i havet här.

Life science

Finns det mikroskopiskt liv på Mars?
Geovetaren Andreas Johnsson berättar

Hur mycket syre producerar alger?

Biologen Angela Wulff berättar

Från livets minsta beståndsdelar till Arktis djupa hav

Vid Göteborgs universitet bedrivs naturvetenskapliga forskning inom ett stort antal områden, från djupa hav till rymdens oändlighet. Forskarna arbetar med allt från att ta reda på hur något fungerar från grunden till att utveckla ny teknologi och nya metoder, för att bättre förstå hur vår värld fungerar. Gemensamt för alla forskningsområden är att det behövs personer som är duktiga i ämnen som kemi, fysik, matematik och biologi för att föra forskningen framåt. Här beskrivs några av de många forskningsområden som finns hos oss.

Hur är det att studera naturvetenskap?

Läs mer om våra utbildningsprogram i naturvetenskap och matematik här

Läs vårt magasin om forskning och utbildning i naturvetenskap och matematik här

Att odla mat i rymden

Ett liv på Mars skulle innebära att vi behöver odla vår egen föda. Men även långdistansresor i rymden ställer till det med leverans av mat. Gör ett experiment där du odlar växter utifrån olika förhållanden som kan efterlikna en rymdstation eller Mars.

Odla egna alger

Försök få tag på alger i form av cyanobakterier. Testa att odla prov i olika pH, saltnivåer, temperaturer osv. Du kan mäta OD (optical density), vilket är ett mått på koncentrationen av biomassan i provet, med en spektrofotometer om du har tillgång till det på din skola. Du kan också plocka alger och plantera.

Undersök isens egenskaper

Varje år inträffar olyckor där skridskoåkare eller fiskare går igenom isen pga bristande kunskap om hur isens tillväxt och bärighet fungerar och fysiken bakom. Frys is från olika sjöar eller vattendrag och undersök dess egenskaper.

Återvinn protein

För dig som har en spektrofotometer och ev en lite större centrifug på skolan: Samla in och undersök halten protein i några proteinrika källor, t ex ovomucin som förekommer i äggvita. Undersök och prova olika metoder för att utvinna olika typer av proteiner, t ex utsaltningsmetoden.